Avresa: Logis Relais des Monedières, Seilhac, Corrèze, France
Klockslag: 08:30
Temperatur: 6°C
Lunch: 15:10, Estació de Servico Itziar, País Vasco, España
Bensträckare/kisspaus:
10:00, Aire de någonting, minns inte vad det hette
12:35, Aire de Labouhier Ouest
13:05, Aire de l'Océan Ouest
Fika: 10:30, Aire de Plombières, France
Ankomst: Hotel Camino de Santiago, Castrillo del Val, Burgos, España
Klockslag: 17:25
Temperatur: 10°C
Antal km: ca 682
Det sämsta med att komma fram efter mörkrets inbrott är att man inte ser hur det ser ut omkring hotellet. Det bästa med det är å andra sidan att vakna upp på morgonen och överraskas av den vackra naturen. Jag ville så gärna komma närmare och ta en bild innan vi åkte men blev så där svenskt försiktigt och blyg när jag såg att jag var tvungen att beträda något som jag utgick från var privat mark så jag vände om för att gå tillbaka till bilen. Men plötsligt hörde jag från en äldre man som sopade nedfallna löv säga: "Entrez madame, entrez!""Merci monsieur", svarade jag så artigt jag kunde (jag förmodligen både neg och bockade djupt). Jag fick möjligheten att stilla insupa atmosfären och att ta denna vackra bild (se nedan). "C'est très magnifique", fick jag ur mig och nickade mot utsikten medan jag tacksamt vinkade uppskattande till mannen med löven.
På nyheterna hade de varnat för kraftig dimma. Och de franska meteorologerna fick rätt. När vi kört med riktning mot Bordeaux, upp bland bergen, blev sikten stundtals väldigt dålig. Ett tag var det som att köra in i en tjock vägg.
I hotellets restaurang rådde det festligheter. Som vi inte var bjudna på. Det gjorde inget, vi fick äta tapas i cafeterian istället. På grund av språkförbistringar fick vi fler portioner än vad vi egentligen menat. Det gjorde fortfarande inget, det var smarrigt till tusen. Servitrisen/receptionisten tittade visserligen lite skeptiskt på oss när vi beställde. Hon måste ha tänkt: "herregud, vad svenskar äter!"
I morgon fortsätter Gusten söderut. Ni tittar väl in och kollar hur det går?
(B)loggbok - dag 1
Klockslag: 08:30
Temperatur: 6°C
Lunch: 15:10, Estació de Servico Itziar, País Vasco, España
Bensträckare/kisspaus:
10:00, Aire de någonting, minns inte vad det hette
12:35, Aire de Labouhier Ouest
13:05, Aire de l'Océan Ouest
Fika: 10:30, Aire de Plombières, France
Ankomst: Hotel Camino de Santiago, Castrillo del Val, Burgos, España
Klockslag: 17:25
Temperatur: 10°C
Antal km: ca 682
 |
| Roadtrip, etapp 4. |
Det sämsta med att komma fram efter mörkrets inbrott är att man inte ser hur det ser ut omkring hotellet. Det bästa med det är å andra sidan att vakna upp på morgonen och överraskas av den vackra naturen. Jag ville så gärna komma närmare och ta en bild innan vi åkte men blev så där svenskt försiktigt och blyg när jag såg att jag var tvungen att beträda något som jag utgick från var privat mark så jag vände om för att gå tillbaka till bilen. Men plötsligt hörde jag från en äldre man som sopade nedfallna löv säga: "Entrez madame, entrez!""Merci monsieur", svarade jag så artigt jag kunde (jag förmodligen både neg och bockade djupt). Jag fick möjligheten att stilla insupa atmosfären och att ta denna vackra bild (se nedan). "C'est très magnifique", fick jag ur mig och nickade mot utsikten medan jag tacksamt vinkade uppskattande till mannen med löven.
 |
| Jag blev betagen. |
När vi väl kommit in i Bordeauxområdet försvann dimbankarna och vi såg vinrankor till höger och vänster. Det ska nog bli gott vin av det hela.
Jag hade sett fram emot att se Biscayabukten men ju närmare bukten vi kom, och ju närmare Spanska gränsen vi kom, desto mer mulet och regnigt blev det. Vädret kombinerat med träd som stod i vägen gjorde att jag inget kunde se något av Biscaya. Förrän vi kom en bit in i Baskien. Kuriosa 1: min farmors far var sjöman. Han gick under med sitt skepp tillsammans med hela besättningen i just den förrädiska Biscayabukten i början på nittonhundratalet.
Innan jag glömmer det - Baskien är fantastiskt vackert med sitt dramatiska bergslandskap!
Hotellet vi bor på ligger på Camino de Santiago, Jakobsleden, som är en pilgrimsväg som leder till Jesu lärjunge aposteln Jakobs relikskrin i katedralen i Santiago de Compostela. Jag ska erkänna att jag inte hade någon aning om att helige Jakob kallas för Santiago på spanska. Pinsamt. Kuriosa 2: jag är född i Santiago. Dock i Santiago de Chile.
Hotellet heter dessutom passande nog för Camino de Santiago och har en hel del avbilder av aposteln Jakob.
 |
| Santiago himself. |
 |
| Svulstigt möblemang i repan. (För oinvigda i hotellbranschen: repan = receptionen.) |
Och så avslutar vi enligt traditionen, med en bild på rummet:
![]()
I morgon fortsätter Gusten söderut. Ni tittar väl in och kollar hur det går?
(B)loggbok - dag 1